Pedagogik

I en annan vrå av Nordiska museet hittar jag en utställning som heter Livstycket. Livstycket är en förening som använder sig av funktionell pedagogik och brödets pedagogik. Jag blir genast nyfiken! Vad då funktionell? Vilket bröd? Surdegsbrödets pedagogik eller Skogaholmslimpans?

Jag sätter mig inte in i utställningen så mycket så jag hittar ingen närmare förklaring.

Föreningen är ett sätt att sm invandrare bli integrerad i det svenska samhället genom hantverk och skapande.

"Köp, slit och släng"

När jag hör den frasen går en obehagsrysning genom kroppen. Med min syn på miljö känns synsättet obegripligt. Jösses vilka sopberg det måste bli! Och hela befolkningen skulle väl bli shopaholister! Eller? På Nordiska museets utställning Möblerade rum hittar jag en grundtanke bakom "köp, slit och släng"-frasen. "Tingen skulle inte få styra livet".

Tingen skulle inte få styra livet? Hade de gjort det tidigare? Var frasen ett kommersiellt påhitt för ökad konsumtion? Spännande tycker jag. Styr mina grejer mitt liv? På vilket sätt? Blir jag förtryckt av mina saker? Är det förbindelsen, ägandet, mellan mig och mina grejer som är förtryckande?

Mina grejer före en flytt.

Kulturhistoria

Intrycken från mitt besök på Nordiska museet är outtömliga...


Jag samtalade med Maria Peres om museets uppdrag - hon berättade kort att museet förutom att göra utställningar sysslade med dokumentation och insamling, varför det finns många etnologer där. Vid insamling av föremål föredrar museet använda föremål - även om inte människorna finns längre som använde föremålen så kan spåren av användandet berätta en historia, en kulturhistoria. Just det förhållningssättet gör museet till ett kulturhistoriskt museum.

Folkkonst

Folkkonst är en av de permanenta utställningarna på Nordiska muset. Vad innehåller begreppet folkkonst? Vad händer med definitionen om begreppet hamnar i olika sammanhang?
Nordiska museet definierar begreppet som något som är skapat av och för folk på landsbyggden - alltså skapande och formgivning utanför städernas skråväsende. 1700-1800-talen anses ha varit folkkonstens blomstringstid. Under den tiden hämtades inspirationen framför allt från kyrkorummet, där en utbildad snickare snidat altartavlan och predikstolen och en känd målare eller konstnär målat bibelberättelser i tak och på väggar. I skogen kunde formen av en pall upptäckas i en trädklyka från en nedfallen gren, då togs den tillvara på och blev en pall.
I folkkonsten visades makt genom ett rikt textillager - sänglinne, mattor, filtar, kläder - eller genom den ensamma men ståtliga och stadiga stolen. De flesta hem på landsbygden hade pallar eller väggfasta bänkar.

Finns det genus i folkkonsten?

Folkkonsten inspirerar formgivare idag, men vad är folkkonst idag? Vilka bor på landsbygden och vad för hantverk sysslar de med? Vilka föremål tillkommer i dagens folkkonst?

Vad händer om begreppet placeras utomlands (från Sverige sett)?

Några barn har i ett samarbete mellan Rinkeby bibliotek och Nordiska Museet tolkat begreppet när de fått i uppgift att hitta något folkkonst-föremål hemma. Två stycken har valt en poncho från två olika spansktalande kulturer, medan en annan har valt en trumma som kusiner i Kenya tillverkat och en fjärde har valt daddlar från irak "fast de ska man äta, det är ingen sak, men det betyder myket för min familj".

Har jag folkkonst hemma hos mig? Gör jag folkkonst? Slutar den vara folkkonst när min konstnärliga utbildning är klar? Eller är det hantverk jag sysslar med? Tredimensinella expriment kanske?

Exempel på folkkonst:

Förslag: Lämplighetstest.

Jan Björklund har föreslagit att de som vill utbilda sig till lärare ska lämplighetstestas. Vad betyder nu det? Det verkar handla om att den blivande läraren ska kunna fungara i grupp. Det håller jag med om kan vara bra, men detta betyder att det momentet inte ingår i utbildningen. Katastrof tycker jag! Vilket jag dock redan kritiserat min utbildning för... Det innebär även en människosyn jag inte ställer mig bakom - oföränderlighet. Vi förändras hela tiden enligt mitt sätt att se. Jag kommer inte vara av samma slag när jag fått min examen som när jag började utbilda mig. Hur kan det testet avgöra om jag klarar den resan eller ej?

Hur kan testet få fram framtidens lärare? Hur kan vi idag vara säkra på vilka de är?

För mig räcker det med utdrag ur Polisregistret. Men jag kräver att högskolor och universitet satsar på undervisning i grupprocesser och praktisk övning i självkännedom och vad olika beteenden skulle kunna medföra genom forumteater och rollspel.

Åandra sidan kanske lämplighets test är något att satsa på överlag i samhället så kanske vi blir bättre bemötta när vi till exempel gör till doktorn...

Vill vi ha samhället så?

A safe place to die

Precis så kändes den sövande avslutningen.

Härligt! Toppen! Precis vad min själ behövde.

Tack för fribiljetterna!

Källkritik

Historieskrivning...jag säger då det.

När kan vi som är nyfikna på historien nöja oss med hur den är återberättad?

Nej källkritiken får nog aldrig vila.

Ord!

Vad är hegelianskt?

Vad innebär positivismen?

Det är så mycket att lära sig för att förstå det andra som ska läras...

Rummet

Hur kan våra nya pedagogiska visioner förverkligas i gamla lokaler? Blir det inte en krock? Måste vi alltid kompromissa? Eller tänk om vi behövde bygga nya skolhus efter varje ny idé!

För vissa pedagogiska riktningar är rummets utformning viktigt ur fler aspekter än ergonomiska
Till exempel Waldorf.

Vad är design?

Den nästa stora frågan jag ställer mig och hela världen. Vad är design? Jag läser en kurs som heter design och lärande. Just nu läser vi designhistoria. På en av föreläsningarna/seminariern fick jag för mig att fråga om design kunde vara något immateriellt. Ja, svarade föreläsaren och log finurligt. Jaha! Nu blev ju frågan ännu större. Hur kan jag komma någon vart med mina frågor?

Kolla vad jag hittade

http://texere.blogg.se/2010/january/en-valkommen-epidemi.html