söndag 14 mars 2010

Sjukt handarbete

Glad och lite friskare, med en vild sjal om halsen. Sjalen är bland annat virkad av garnet jag nystade i början av dessa sjukdomsveckor.

Samtidigt som jag lyssnade på Syjuntans alla program växte sjalen fram och jag kunde mer och mer acceptera antiprefektionismen.

En tanke som inte går att komma ifrån är hur opassande det är att bli sjuk. Att vara sjuk är som att bli fängslad i sin kropp, för orken räcker bara till att försöka bli frisk. Sjuk har vi kanske bara tid att vara som barn innan vi börjar skolan.

Jag undrar hur jag ska göra som framtida lärare. Kan jag planera min undervisning så att eleverna klarar sig fast jag råkar vara sjuk någon gång?

måndag 8 mars 2010

Vilken design?


Vad är det här för typ av design?
Är det design?
Är det bara ett föremål som hamnat på fel ställe?
Återbruksdesign?
När uppstår design?

lördag 6 mars 2010

Typsnittsdukomentär

Släktingar till

Helvetica
Helvetica
Helvetica


Vad har Helvetica gjort för ditt liv?
Vad står den för för dig?

fredag 5 mars 2010

Är jag en galning?

Det hela började med upptäckter av det här slaget eller det här. Jag läste glatt om LEGOgraffiti när jag sedan började upptäcka kombinationen "Konstfack" och "galning" i olika kommentarer.
På google blev Resultatet ungefär 2 580 träffar vid sökning efter "galningar" och "konstfack" alternativt ungefär 20 400 vid sökning efter "galning" och "konstfack"
Jag blev genast besviken på personerna som använder sig av härskartekniken stereotypmetoden.
Så går det till när alla dras över en kam. Men jag känner mig oskyldigt stämplad och hamnar direkt i försvarsställning. Jag tänker dock inte hålla något försvarstal utan bara konstatera att det finns vissa som inte ser helheten. Något att i stället lägga på minnet inför framtida undervisning.

Barbara Kruger

Barbara Kruger föddes 1945 i New Jersey. Art direktor och på 80-talet stor konstnär. Hon har precis som Jenny Holzer använt sig av reklamensspråk i sin samhällskritiska konst. Jenny Holzer är känd för sina neonljusskyltar ocg rullande textremsor medan Barbara Kruger är känns igen genom sitt typsnitt och färgerna vitt, svart och den exakta röda nyansen. Barbara Kruger har även gjort videoinstallationer. Hon är mycket intreserad av arkitektur och ställer gärna frågan -Hur påverkar den oss? Citaten av kända tänkare och sig själv tar upp frågor ur feministiskt och pacifistisk perspektiv men även imperialism och konsumism ifrågasätts.
Idag när vi besöker Moderna Museet berättar intendenten att det var viktigt för Barbara Kruger att hennes verk översattes till svenska för att verkligen nå fram till besökarna här i Sverige.
2005 fick hon guldlejonet på bienalen i Venedig.
"Busy loving busy hating" "I shop therefore I am"
Likande textkommunicerande konst jag stötte på:
Stickkontakt

Envishet+tålamod=


Vad smart jag måste vara nu=)

torsdag 4 mars 2010

Konkret abstraktion

Jag är sjuk, men jag är inte så bra på att vara sjuk. Igår blev jag väldigt rastlös medan jag vilade. Jag försökte komma på något stillsamt jag skulle orka göra från sängen och kom på - Virka!

Jag steg upp hämtade en påse med garn och en med viknålar. I garnpåsen hittade jag en härva jag ville använda och började nysta... Det tog lägre tid än väntat och jag är fortfarande inte klar.

Medan jag nystade hann jag dock tänka en hel del bland annat att den här sysslan måste verkligen göra en smart. För det första övas den visuella och spatiala förmågan. För det andra övas finmotoriken. För det tredje kan abstraktionsförmågan också övas. Föreställ dig härvan som en konflikt eller ett matematiskt problem. Härvan blir en konkret abstraktion.
Jag förundrades samtidigt över mitt tålamod - jag satt med härvan i flera timmar - som jag trodde, med den rastlöshet jag först kände, ville ha mer liv och rörelse. Det kanske tyder på att hjärnan inte tycker det är helt ointressant med härvor.
I tanken satt jag sen och berättade för mina barn, medan vi nystade, hur smarta de skulle bli.

tisdag 23 februari 2010

Pedagogik

I en annan vrå av Nordiska museet hittar jag en utställning som heter Livstycket. Livstycket är en förening som använder sig av funktionell pedagogik och brödets pedagogik. Jag blir genast nyfiken! Vad då funktionell? Vilket bröd? Surdegsbrödets pedagogik eller Skogaholmslimpans?

Jag sätter mig inte in i utställningen så mycket så jag hittar ingen närmare förklaring.

Föreningen är ett sätt att sm invandrare bli integrerad i det svenska samhället genom hantverk och skapande.

"Köp, slit och släng"

När jag hör den frasen går en obehagsrysning genom kroppen. Med min syn på miljö känns synsättet obegripligt. Jösses vilka sopberg det måste bli! Och hela befolkningen skulle väl bli shopaholister! Eller? På Nordiska museets utställning Möblerade rum hittar jag en grundtanke bakom "köp, slit och släng"-frasen. "Tingen skulle inte få styra livet".

Tingen skulle inte få styra livet? Hade de gjort det tidigare? Var frasen ett kommersiellt påhitt för ökad konsumtion? Spännande tycker jag. Styr mina grejer mitt liv? På vilket sätt? Blir jag förtryckt av mina saker? Är det förbindelsen, ägandet, mellan mig och mina grejer som är förtryckande?




Mina grejer före en flytt.

Kulturhistoria

Intrycken från mitt besök på Nordiska museet är outtömliga...


Jag samtalade med Maria Peres om museets uppdrag - hon berättade kort att museet förutom att göra utställningar sysslade med dokumentation och insamling, varför det finns många etnologer där. Vid insamling av föremål föredrar museet använda föremål - även om inte människorna finns längre som använde föremålen så kan spåren av användandet berätta en historia, en kulturhistoria. Just det förhållningssättet gör museet till ett kulturhistoriskt museum.

Folkkonst

Folkkonst är en av de permanenta utställningarna på Nordiska muset. Vad innehåller begreppet folkkonst? Vad händer med definitionen om begreppet hamnar i olika sammanhang?
Nordiska museet definierar begreppet som något som är skapat av och för folk på landsbyggden - alltså skapande och formgivning utanför städernas skråväsende. 1700-1800-talen anses ha varit folkkonstens blomstringstid. Under den tiden hämtades inspirationen framför allt från kyrkorummet, där en utbildad snickare snidat altartavlan och predikstolen och en känd målare eller konstnär målat bibelberättelser i tak och på väggar. I skogen kunde formen av en pall upptäckas i en trädklyka från en nedfallen gren, då togs den tillvara på och blev en pall.
I folkkonsten visades makt genom ett rikt textillager - sänglinne, mattor, filtar, kläder - eller genom den ensamma men ståtliga och stadiga stolen. De flesta hem på landsbygden hade pallar eller väggfasta bänkar.

Finns det genus i folkkonsten?

Folkkonsten inspirerar formgivare idag, men vad är folkkonst idag? Vilka bor på landsbygden och vad för hantverk sysslar de med? Vilka föremål tillkommer i dagens folkkonst?

Vad händer om begreppet placeras utomlands (från Sverige sett)?

Några barn har i ett samarbete mellan Rinkeby bibliotek och Nordiska Museet tolkat begreppet när de fått i uppgift att hitta något folkkonst-föremål hemma. Två stycken har valt en poncho från två olika spansktalande kulturer, medan en annan har valt en trumma som kusiner i Kenya tillverkat och en fjärde har valt daddlar från irak "fast de ska man äta, det är ingen sak, men det betyder myket för min familj".

Har jag folkkonst hemma hos mig? Gör jag folkkonst? Slutar den vara folkkonst när min konstnärliga utbildning är klar? Eller är det hantverk jag sysslar med? Tredimensinella expriment kanske?
Exempel på folkkonst:

fredag 19 februari 2010

Förslag: Lämplighetstest.

Jan Björklund har föreslagit att de som vill utbilda sig till lärare ska lämplighetstestas. Vad betyder nu det? Det verkar handla om att den blivande läraren ska kunna fungara i grupp. Det håller jag med om kan vara bra, men detta betyder att det momentet inte ingår i utbildningen. Katastrof tycker jag! Vilket jag dock redan kritiserat min utbildning för... Det innebär även en människosyn jag inte ställer mig bakom - oföränderlighet. Vi förändras hela tiden enligt mitt sätt att se. Jag kommer inte vara av samma slag när jag fått min examen som när jag började utbilda mig. Hur kan det testet avgöra om jag klarar den resan eller ej?

Hur kan testet få fram framtidens lärare? Hur kan vi idag vara säkra på vilka de är?

För mig räcker det med utdrag ur Polisregistret. Men jag kräver att högskolor och universitet satsar på undervisning i grupprocesser och praktisk övning i självkännedom och vad olika beteenden skulle kunna medföra genom forumteater och rollspel.

Åandra sidan kanske lämplighets test är något att satsa på överlag i samhället så kanske vi blir bättre bemötta när vi till exempel gör till doktorn...

Vill vi ha samhället så?

torsdag 18 februari 2010

A safe place to die

Precis så kändes den sövande avslutningen.

Härligt! Toppen! Precis vad min själ behövde.

Tack för fribiljetterna!

Källkritik

Historieskrivning...jag säger då det.

När kan vi som är nyfikna på historien nöja oss med hur den är återberättad?

Nej källkritiken får nog aldrig vila.

Ord!

Vad är hegelianskt?

Vad innebär positivismen?

Det är så mycket att lära sig för att förstå det andra som ska läras...