"Köp, slit och släng"

När jag hör den frasen går en obehagsrysning genom kroppen. Med min syn på miljö känns synsättet obegripligt. Jösses vilka sopberg det måste bli! Och hela befolkningen skulle väl bli shopaholister! Eller? På Nordiska museets utställning Möblerade rum hittar jag en grundtanke bakom "köp, slit och släng"-frasen. "Tingen skulle inte få styra livet".

Tingen skulle inte få styra livet? Hade de gjort det tidigare? Var frasen ett kommersiellt påhitt för ökad konsumtion? Spännande tycker jag. Styr mina grejer mitt liv? På vilket sätt? Blir jag förtryckt av mina saker? Är det förbindelsen, ägandet, mellan mig och mina grejer som är förtryckande?

Mina grejer före en flytt.